Hectorious hundträning

Hoppas jag. Fy tusan vad dåligt det gick då jag och Johan med sin schäfer Kharma skulle ha lite hundmötesträning. Kharma har även hon haft svårigheter att behålla självkontrollen runt andra hundar så vi hjälps åt och tränar då och då tillsammans.

Jag var rätt säker på att det här kommer gå hur bra som helst. Har ju gått riktigt mycket framåt senaste tiden. Men det gick i själva verket helt åt pipan. Jag kom dit lite för Johan och lät honom nosa runt lite. När Johan väl kommit och tog ut Kharma ur bilen kom det gamla goda skällandet och slitandet i kopplet fram igen. Trots att Kharma var säkert 150-200 meter bort. Den ända stora skillnaden jag kan komma att tänka på i jämförelse med alla våra andra hundmöten idag (som gått bra på betydligt kortare avstånd) är mörkret. Det är verkligen mörkt och pissigt ute, snöblandat regn.

Som tur är kan man glädjas åt att Kharma skötte sig ypperligt och att Hector på hemvägen fick syn på en hund från bilen och höll sig tyst, lugn och fin.
Tillråga på allt är det ju allmänt känt att efter regn kommer solsken och efter ett bakslag i hundträningen kommer ofta stora framsteg.