Ensamhetsträning och generalisering

Sedan jag återvände från Boden och jullovet har jag upptäckt att Hector inte alls är särskilt tyst och lugn när jag lämnar honom ensam i lägenheten. Bara att backa och börja om i ensamhetsträningen... suck.

Förutom hundar har ju Hector haft lite svårt för barn som kommer för nära. Men sedan framstegen gjorts på hundmötesfronten tycker jag mig märka att han klarar även barn betydligt bättre trots att vi inte tränar på det.

Fick en fin skvallring idag då vi gick ner för att leka med Gnista. Ser andra hunden->ett litet skall-> kontakt med mig! Härligt! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0