Klickertränare eller träna med klicker.
Följer lite diskussioner på Internet och började fundera på var jag egentligen ligger i min träningsfilosofi. Jag kallar mig gärna klickertränare, om än en nybörjare, men jag tror mig veta skillnaden på att klickerträna och träna med klicker.
Jag får uppfattningen att ordet klickertränare har en väldigt godtycklig definition.
En jägare jag diskuterade hundträning sa självsäkert att han visste exakt vad klickerträning var: "Ja nog känner jag till klickerträning, ett klick = sitt, två klick = inkallning och så vidare." Använder klicker, men klickertränar inte.
En annan använde i och för sig klickern till att markera ett beteende men fortsatte klicka så länge hunden gjorde rätt för att sedan ge den ett nyp i kinden när den gjorde fel. Använder klicker, men klickertränar inte.
Tanten i djuraffären som hämtat en valp dagen före använde klickern för att locka valpen. Den lilla krabaten kom som ett skott och de tyckte det här med klicker var fantastiskt. Men åter igen, använder klicker, men klickertränar inte.
Men det kanske vanligaste man hör att man använder klickern till att förstärka ett önskat beteende för ett tricks eller tävlingsmoment med en primär förstärkare (mat, lek). Men det är inget som fungerar särskilt bra i vardagen där hunden ska lära sig, förstå att den gör fel och veta sin plats vilket görs bäst med korrigeringar och diverse vargflocksflumm . Använder klicker, men klickertränar inte.
Men vad tusen är klickerträning egentligen? Vad har man för regler och ideer om man vill kalla sig en klickertränare?
Att definiera uttrycket är givetvis jättesvårt men termen lär ha tillkommit då Karen Pryor fick svårt att få hundägare att inte använda korrigeringar i så pass stor utsträckning som det gjordes och tyvärr fortfarande görs. Att bara göra det "lagligt" i att använda korrigeringar i klickerträning gjorde helt enkelt att det användes alldeles för mycket, vid fel tillfällen och utan några större tankar på konsekvenserna. Så man tog helt enkelt bort korrigeringar ur definitionen av uttrycket då det missbrukades vårdslöst. Hur som helst kom de att definiera klickerträning som: "Operant betingning med positiv förstärkning och en markerings signal"
När jag kallar mig klickertränare är det med följande tillägg till ovan nämnda definition:
1. Kunskap om klassisk betingning. Ett utmärkt exempel i det här sammanhanget är ju att själva kopplingen mellan klicket (markören) och belöningen (mat, lek eller vad än det må vara som hunden ser som en belöning).
Genom att man alltid ger belöning efter man klickat vet hunden att, "när det klickar, är belöning på väg".
Den traditionella exemplet är Pavlovs hundar.
2. Kunskap om operant betingning. Så klart. Har helt enkelt att göra med konsekvenser. Både bra och dåliga. Klickertränare använder positiv förstärkning och negativt straff.
3. Positiv förstärkning. Konsekvensen av ett betende är något för hunden positivt. Att konsekvensen av ett betende eller handling blir positivt gör att den handlingen eller betendet ökar i frekvens.
4. Negativt straff. Låter kanske inte så bra men är helt enkelt att hunden blir fråntagen något som den upplever som positivt eller åtråvärt. Leker inte hunden enligt mina reglar så avslutar jag leken och går därifrån.
5. De två andra konsekvenserna Positivt Straff och Negativ Förstärkning används inte alls eller vid ytterst få tillfällen. Positivt straff innebär att en för hunden negativ konsekvens inträffar. Koppelryck eller en smäll på nosen om hunden gör något för hundägaren oönskat betende eller handling.
Negativ förstärkning är när man tar bort något för hunden negativt ur situationen. Tvångsapportering, vrid om örat tills hunden tar apporten varav man släpper. Märk att negativ förstärkning ofta hänger samman med ett positivt straff.
6. Utsläckning. Ett betende eller handling som inte går några som helst konsekvenser upphör så småningom. Det här använder vi ofta i samband med nästa punkt.
7. Tillrättaläggande av miljön. Se till att chansen att hunden ska utföra (eller inte utföra) ett visst betende eller handling är så stora som möjligt.
8. Belöningar. Vad vi anser att hunden ska se som belöning och vad hunden faktiskt ser som belöning är ofta inte samma saker. Ett klassiskt exempel är att folk tar för givet att hundar gillar att bli klappade på huvudet när man hälsar på dem medan det är väldigt få hundar som egentligen uppskattar det.
Man måste även vara medveten om att vad som är en belöning i en situation inte alls behöver vara det i en annan.
9. Man behöver inte en klicker för att klickerträna. Allt man behöver är en markör som visar att hunden gjort rätt och en belöning är på väg. Markören kan vara rösten, ljussignal, visselpipa, handrörelse eller i princip vad som helst som hunden kan uppfatta med sina sinnen. Däremot är klickern behändig då den alltid ger samma signal och är lätt att ha med.
Folk har enligt mig en övertro på att träna med klicker och en felaktig uppfattning om klickerträning. En viss skillnad vilket jag försöker förmedla ovan.
Jag skriver det här för att lära mig och jag kommer säkert ha tillägg och ändrade åsikter eftersom tiden går och man lär sig mer.
Referenser:
http://www.clickersolutions.com/interviews/pryor.htm
Excelerated learning, Pamela J Reid
Klickerträning för din hund, Morten Egtvedt och Cecilie Köste
Click for joy, Mellissa C Alexander
Jag får uppfattningen att ordet klickertränare har en väldigt godtycklig definition.
En jägare jag diskuterade hundträning sa självsäkert att han visste exakt vad klickerträning var: "Ja nog känner jag till klickerträning, ett klick = sitt, två klick = inkallning och så vidare." Använder klicker, men klickertränar inte.
En annan använde i och för sig klickern till att markera ett beteende men fortsatte klicka så länge hunden gjorde rätt för att sedan ge den ett nyp i kinden när den gjorde fel. Använder klicker, men klickertränar inte.
Tanten i djuraffären som hämtat en valp dagen före använde klickern för att locka valpen. Den lilla krabaten kom som ett skott och de tyckte det här med klicker var fantastiskt. Men åter igen, använder klicker, men klickertränar inte.
Men det kanske vanligaste man hör att man använder klickern till att förstärka ett önskat beteende för ett tricks eller tävlingsmoment med en primär förstärkare (mat, lek). Men det är inget som fungerar särskilt bra i vardagen där hunden ska lära sig, förstå att den gör fel och veta sin plats vilket görs bäst med korrigeringar och diverse vargflocksflumm . Använder klicker, men klickertränar inte.
Men vad tusen är klickerträning egentligen? Vad har man för regler och ideer om man vill kalla sig en klickertränare?
Att definiera uttrycket är givetvis jättesvårt men termen lär ha tillkommit då Karen Pryor fick svårt att få hundägare att inte använda korrigeringar i så pass stor utsträckning som det gjordes och tyvärr fortfarande görs. Att bara göra det "lagligt" i att använda korrigeringar i klickerträning gjorde helt enkelt att det användes alldeles för mycket, vid fel tillfällen och utan några större tankar på konsekvenserna. Så man tog helt enkelt bort korrigeringar ur definitionen av uttrycket då det missbrukades vårdslöst. Hur som helst kom de att definiera klickerträning som: "Operant betingning med positiv förstärkning och en markerings signal"
När jag kallar mig klickertränare är det med följande tillägg till ovan nämnda definition:
1. Kunskap om klassisk betingning. Ett utmärkt exempel i det här sammanhanget är ju att själva kopplingen mellan klicket (markören) och belöningen (mat, lek eller vad än det må vara som hunden ser som en belöning).
Genom att man alltid ger belöning efter man klickat vet hunden att, "när det klickar, är belöning på väg".
Den traditionella exemplet är Pavlovs hundar.
2. Kunskap om operant betingning. Så klart. Har helt enkelt att göra med konsekvenser. Både bra och dåliga. Klickertränare använder positiv förstärkning och negativt straff.
3. Positiv förstärkning. Konsekvensen av ett betende är något för hunden positivt. Att konsekvensen av ett betende eller handling blir positivt gör att den handlingen eller betendet ökar i frekvens.
4. Negativt straff. Låter kanske inte så bra men är helt enkelt att hunden blir fråntagen något som den upplever som positivt eller åtråvärt. Leker inte hunden enligt mina reglar så avslutar jag leken och går därifrån.
5. De två andra konsekvenserna Positivt Straff och Negativ Förstärkning används inte alls eller vid ytterst få tillfällen. Positivt straff innebär att en för hunden negativ konsekvens inträffar. Koppelryck eller en smäll på nosen om hunden gör något för hundägaren oönskat betende eller handling.
Negativ förstärkning är när man tar bort något för hunden negativt ur situationen. Tvångsapportering, vrid om örat tills hunden tar apporten varav man släpper. Märk att negativ förstärkning ofta hänger samman med ett positivt straff.
6. Utsläckning. Ett betende eller handling som inte går några som helst konsekvenser upphör så småningom. Det här använder vi ofta i samband med nästa punkt.
7. Tillrättaläggande av miljön. Se till att chansen att hunden ska utföra (eller inte utföra) ett visst betende eller handling är så stora som möjligt.
8. Belöningar. Vad vi anser att hunden ska se som belöning och vad hunden faktiskt ser som belöning är ofta inte samma saker. Ett klassiskt exempel är att folk tar för givet att hundar gillar att bli klappade på huvudet när man hälsar på dem medan det är väldigt få hundar som egentligen uppskattar det.
Man måste även vara medveten om att vad som är en belöning i en situation inte alls behöver vara det i en annan.
9. Man behöver inte en klicker för att klickerträna. Allt man behöver är en markör som visar att hunden gjort rätt och en belöning är på väg. Markören kan vara rösten, ljussignal, visselpipa, handrörelse eller i princip vad som helst som hunden kan uppfatta med sina sinnen. Däremot är klickern behändig då den alltid ger samma signal och är lätt att ha med.
Folk har enligt mig en övertro på att träna med klicker och en felaktig uppfattning om klickerträning. En viss skillnad vilket jag försöker förmedla ovan.
Jag skriver det här för att lära mig och jag kommer säkert ha tillägg och ändrade åsikter eftersom tiden går och man lär sig mer.
Referenser:
http://www.clickersolutions.com/interviews/pryor.htm
Excelerated learning, Pamela J Reid
Klickerträning för din hund, Morten Egtvedt och Cecilie Köste
Click for joy, Mellissa C Alexander
Kommentarer
Postat av: Åsa
Har du funderat på att börja skicka in ditt material till olika hundtidningar? Du skriver tydligt och intressant. Jag slänger in en länk hit från min hemsida, hoppas det är OK.
Postat av: David
Tack för komplinangen! Klart att det är OK att du länkar. :)
Postat av: Tina
Varför har jag inte hittat hit tidigare? Håller med Åsa om att du skriver väldigt bra och sakligt.
Tina
Postat av: Madelen
Precis det här tänkte jag på här om dagen. :) Jag skrev ner det till en liten "artikel" som skulle vara lätt för alla att förstå och skickade in det till lapphunden.
Trackback
