Hectorious hundträning

Det går för tillfället bra med träningen att få Hector lugn och tyst vid hundmöten. Vi har givetvis en hel del kvar att jobba på men tänkte försöka mig på en liten sammanfattning om hur jag kommit hit, vilka metoder jag använt och vad jag lärt mig.

Till att börja med börjar användandet av klassisk motbetingning att bära frukt eftersom Hector numer allt oftare vänder sig om och förväntar sig få leverpastej när han får syn på en annan hund.


Klassisk motbetingning

1. Hector får syn på en annan hund.
OBS! När jag ser den andra hunden är oväsentligt. Det är också viktigt att man inte på något sätt avslöjar att jag sett den andra hunden genom mitt kroppspråk eller att jag börjar gräva i fickor eller liknande.

2. Ett par sekunder (2-3) efter Hector fått syn på hunden kommer leverpastejen oberoende på hur Hector beter sig.
Att ge leverpastej just när Hector får syn på den andra hunden är inte till någon nytta i längden, även om man kanske slipper skällande eller utfall för stunden. Detta eftersom en annan hund inte blir en miljösignal att leverpastej är på väg. Kommer leverpastejen för långt efter han fått syn på en hund öker det dels risken att han börjar skälla och att leverpastejen blir betingat av något annat i miljön istället för den andra hunden.

Risken är ju självklart att man förstärker skällande och utfall genom att belöna det med leverpastej. MEN, ifall inte leverpastej alltid är förenat med åsynen av en annan hund blir den klassiska betingningen svag.
I "Cujo meets Pavlov" diskuterar de om ett fall där en Schäfar gör utfall och skäller åt barn varav ägaren matar hunden med fläskfile! Det fungerade bra och efter ett tag kom skällandet att helt ändra karaktär och styrka och mest bli ett litet skall för att uppmärksamma ägaren att: "Där är ett barn, ge mig file!". Problemet var bara att hon var livrädd för att bli anmäld till polisen för det ser verkligen inte snyggt ut att mata en hund med lyxmat för att den gör utfall och skäller. Jag kan tycka en del hundägare i grannskapet tittar snett på mig när jag ger honom leverpastej när han beter sig illa, och jag förstår dem. Men jag vet ju något som de inte vet (hoppas jag). =)

Uppenbarligen vill jag ju undvika situationer Hector inte klarar av så man både får arbeta på den klassiska motbetingningen och förstärka en tyst och lugnt beteende. Något annat är ju idiotiskt och helt klart ett sätt att göra det svårare för sig, inget tvivel om den saken.

3. Leverpastejen, det obetingade stimulit för Hector.
Ett obetingat stimulus är ett stimulus (stimulus = hörsel, lukt, smak, syn, känsel) som hunden automatiskt reagerar på med en obetingad respons, en reflex. Kanske kan Jämföras med att man drar bort handen automatiskt från något man bränner sig på.
Hur som helst, mat är en obetingad stimulus och Hector verkar gilla leverpastejen så jag använder den. Det betingade stimulus blir andra hundar precis som Pavlovs hundar hade klockorna som ringde som betingat stimulus.

Med utgångspunkt från Pavlovs hundar har vi Alltså:
Obetingat stimulus = mat -->-- leder till --> Obetingad respons = dregla

Betingat stimulus = klockor -->-- leder till -->
Obetingat stimulus = mat -->-- leder till --> Obetingad respons = dregla

Med nog mycket klassisk betingning får vi:
Betingat stimulus = klockor -->-- leder till --> Obetingad respons = dregla

Vi byter ut klockor mot andra hundar och mat mot leverpastej. Sedan utgår vi från att dregla och äta är något positivt för hunden som ger dem välbehag och en positiv sinnesstämning (borde inte hunden svälta ihjäl om det var på något annat sätt?). Vidare kallar vi det stimulus som först inträffar för primärt stimulus och det stimulus som kommer efter sekundärt stimulus så har vi.

Primärt stimulus (betingat) = andra hundar.
Sekundärt stimulus (obetingat) = leverpastej.

Det intressanta här att sinnesstämingen från det sekundära stimulit propagerar bakåt mot det primära stimulit. Alltså, den positiva och önskvärda sinnesstämningen från leverpastejen "smittar av sig" på andra hundar.

Då kommer vi till att:
Obetingat stimulus = leverpastej ->- leder till -->Obetingad respons = positiv sinnestämning
Betingat stimulus = hundar -->-- leder till --> Betingad respons = positiv sinnesstämning

Andra hundar leder till positiv sinnesstämning!



Tankar om klassisk motbetingning
Ju mer jag läser om klassiskt motbetingning blir jag dock lite osäker om det är den bästa metoden för oss. Å ena sidan borde det inte spela någon roll varför Hector beter sig som han gör men å andra sidan är det förmodligen oftast inte rädsla eller aggression som ligger bakom vilket är en utgångspunkt i "Cujo meets Pavlov". I boken Feisty Fido är de mer inne på att orsaken är både svår att konstatera och rätt obetydlig, det fungerar ändå. Tål att tänkas mer på men faktum är ju att vi gjorde enorma framsteg där ett tag och att vi åter igen är på rätt väg. Men orsaken till senaste dagarnas framgång ligger i något annat, nämligen användandet av Halti och min egen sinnestämning.

Halti
Har överhuvudtaget varit emot hjälpmedel och inriktat mig på att alla problem kan lösas med rätt träning. Men faktum är att jag är nybörjare och behöver all hjälp jag kan få. Dock håller jag starkt på principen att obehaget för hunden skall hållas på ett minimum, en orsak är just det att jag är nybörjare och det är minst lika lätt att göra fel i korrigeringar som med t.ex. klicker (timingen) men följderna av felaktiga korrigeringar är helt klart värre. Detta eftersom man med positiv förstärkning (grundbulten i klickerträning) omjöligt kan förstärka en negativ sinnesstämning medan smärta helt klart kan leda till en än värre negativ sinnesstämning hos hunden. Men det är en annan diskussion.

Haltin innebär säkert ett visst obehag för hunden inledningsvis men när den väl är van att bära den kan man nog mycket väl likställa Haltin med ett vanligt halsband (ej stryp). Jag ser i dagsläget ungefär samma beteende när han får på sig Haltin som när han var valp och man lärde honom att bära halsbandet. Valpar vänjer sig generellt sett mycket snabbare så det är ändå en viss skillnad.

Haltin har inneburit tre viktiga saker för oss som jag ser det:
1. Jag kan vända bort Hector från andra hundar så att han inte ser dem.
Eftersom Haltin styr Hectors huvud kan jag enkelt, med en hand, vända bort honom från det han fokuserar på. Det leder till mycket mindre skällande/utfall. Koppeldragande är i princip obefintligt eftersom han bara snurrar runt om han försöker sig på det.

2. Jag kan ge dåligt beteende en konsekvens.
Om han börjar skälla så kan jag lyfta upp kopplet så att Haltin klämmer åt runt munnen tills han slutar, när han väl slutar släpper jag kopplet vilket är ett exempel på negativ förstärkning (bad things end). Oerhört kraftfullt på Hector men det gäller att inte missbruka det. De flesta inser ju även att det "lyfta kopplet" är ett exempel på positivt straff (bad things start) och det är förhoppningsvis det "grövsta" jag tar till i Hectors träning. Tack vare jag skrev detta inser jag ju att jag ska träna på "lyfta koppel" och förknippa det med något väldigt positivt så blir det ju faktiskt inget positivt straff för Hector (med nog mycket träning). =)

3. Det får mig att känna mig mycket lugnare
Av någon anledning gör konceptet med klassisk motbetingning och Haltin mig mycket lugnare och mindre irriterad när vi är ute och det tror jag gör en stor skillnad för om vi kommer lyckas eller inte.

Negativa aspekter på Halti
Som jag ser det finns det förutom det potentiella missbruket med positivt straff andra negativa effekter av Haltin. Det ser ju faktiskt ut som att Hector har en munkorg eller liknande vilket kan skrämma folk som vi möter. Blir någon skrämd av Hector blir Hector i regel skrämd av dem och man kommer in i en ond cirkel. Tack för frågvisa pensionärer som undrar va f*n jag har satt på hunden för tortyrredskap. Efter jag hade förklarat fattade de inte varför inte fler med jobbiga hundar använde dem. =)

Till sist lite Statistik:
Av 29 dokumenterade hundmöten (Hector kan se en annan hund på varierande avstånd) har vi:
7 underkända
20 godkända
2 väl godkända
Detta var före Haltin. Hoppas på bättre resultat med mindre underkända och närmare avstånd framöver. Men jag får passa mig om att ha för bråttom! =)